jävla vänskap

alltså ni anar inte hur tungt det känns i kroppen just nu. förutom anledning att jag sovit mkt dåligt i natt så beror det på min kompis, jag vet inte hur bra vänner vi är längre, P. Det gör så jävla ont i hjärtat och jag hatar henne och jag hatar anledningen tills varför det blir såhär och jag hatar att jag inte har kraften att reda upp detta. ELLER JO MINSANN! Nu skickade ja ett sms på henne, väntar på svar, men hon lär väll inte svara? Som sist då. Blir så trött på nonchalansen. Hon tror nog att jag är kall mot henne men jag blir bara rädd (så att jag blir stel och helt onaturlig, absolut inte gamla vanliga cecilia)


kan jag inte få ta studenten och lämna konflikterna och osäkerheten bakom mig? Men då lär jag väll få sitta där hos en psykolog eller terapeut om 10-20 och tala om, för mycket dyra pengar, obearbetade händelser. Om jag inte tar tag i det nu vill säga vilket jag inte orkar.

Och middagen blir aldrig klar, pappa måste fungera extra långsamt vad gäller matlagning.... inte hans starka sida.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0