i slutet av mållinjen

Nu är det nära. Riktigt nära. Nu är det över och jag är: R-ä-d-d. Pirrig! Förväntansfylld? På vad , det som komma skall?

(Men mitt huvud är så sprängfyllt att jag knappt kan skriva pappa kommer bakom och frågar mig något jag hör inte riktigt vad han säger, vill inte ha för höga förväntningar..)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0