Gårdagens utgång var himmelskt kul! Baba Sonic vid mariatorget blev det till slut och vi fick stå och köa i sisådär 2 timmar men det klarade vi, eller hur felicia? Träffade lite roliga skumma typer som man undrar gick på koks eller?

Eller jag kanske ska ta kvällen från första början, på tunnelbanan i fruängen (blev skjutsad av pappa pga mina pums jag inte kan gå i) får jag ett telefonsamtal när jag sitter och bläddrar i en blaska "Vad är det för tidning du läser?" jag blir ganska rädd och rätt så irriterad, hör att det är kristoffers röst och undrar om han går på knark, han låter helt sjuk i huvudet? Sen fattar jag, han och killkompisarna David och Daniel (Som ska komma på min skiva förhoppningsvis!) dom visade sig vara sköna och alla kom bra överens.

Vi drack cider, umgicks och jag träffade ellinor och martina, lydia kom (vilket var himla kul) men fra,förallt dansade verkligen skiten ur oss i säkert 3 timmar tills stället stängde vid 3-tiden. Det var så härligt, där på dansgolvet det var krisoffer och jag världen stängdes av (även om det är mer upphetsande med killar man inte känner) Var härliga människor där, mycket indie killar och lite lagom avslappnade folk. Felicia blev lite glad i hatten men det gick bra! Hon var snygg i sin lila klänning! Man får mer blickar i pumps har jag märkt, man liksom lyfts upp! Till Baba sonic måste jag igen snart! lördag kanske? Party vill jag nog ha i allafall!

Anine Bing såklart!

Okej, idag har jag varit hos både dietisten OCH psykodramat så man kan väll säga att jag fått ventilerat och försökt förstå mina känslor. Däremellan spenderade jag sju hela timmar på att gå runt i stans affärer (kaos på Gina som vanligt) och en god lunch på ett mysigt möbelcafé i Vasastan.

Varför städar man (speciellt vuxna) frenetisk när man ska ha gäster? Är det för att man inte vågar visa sin smutsiga riktiga sida? Den skitiga och kanske sårbara, mänskliga? Borde man egentligen inte bara låta det vara som det är och bara skrika "Hey, ta det för vad det är.." och så får det bära eller brista! Så borde det vara! 

hans stora solbrända händer, manliga

hans stora solbrända händer, manliga

Att göra det till artic monkeys, det är ngt speciellt. Det bandnamnet får aldrig mer samma neutrala innebörd mer..!

Varför är man så dum att man har sex utan skydd alls? Och varför gör jag , eller vi, det gång på gång? När jag skulle byta om till pjamas så slog det mig att det säkert bara är en tidsfråga tills jag får en äcklig bebis i magen! växa växa bli större rund, hoppa av skolan ung mamma white trash hej!

sitter här och mumsar i mig toscakaka (sjukt gott namn bara det.. allt med kaka på slutet..) och lyssnar på Imogen heap med "halleluja" tänker tillbaks på O.C och låten är så fin att man bara vill gråta och slå sönder en vägg ungefär. Så känner jag också när jag lyssnar på Lasse Lindhs "Du behöver aldrig mer vara rädd" då vill jag bara ligga i en äng och vagga mig själv fram och tillbaks hahah...

hjälp! Ska ha hem till K imorgon för på påskfirande med hans mammas släkt! Hjälp! Lite nervöst faktiskt.. naturligtvis ska mamma irritera mig med sina klädkommentarer "Men du kan ju inte ha den på dig, utan mer.."  Han är så jäkla social och läskigt avslappnad medans jag gärna spänner mig i de sociala situationer när jag känner mig obekväm, men som min  mamma sa är jag iallafall väldigt artig! Alltid något! :) 

Helvete nu börjar jag sakna singellivet och hur det var då! Var med Vera, hon sover över här som förr, och det var sjuk undrebart! Hon kan få mig att njuta i livet och vi är så sjukt avslappnade med varandra! Men iaf, tänkte helvet vad länge sen vi var bara skrattade och mitt "singelliv" med massa blickar, uppmärksamhet (!), gratisdrinkar, oseriösa dejter och bara njuta så in i helvete! Visst jag älskar detta med, tryggheten kan inget ersätta och jag är inte lika deprimerad nu som jag var förut men man vill alltid ha det man inte har för tillfället!

Jag var på psykodrama igår, det var över förväntan och det rekommenderas till er som vill jobba med er själv och (försöka) gå på djupet med problemen.. 

Ge mig ett litet krypin där jag gömma mig från omvärlden och bara vara mig själv. Där massa gosiga vackra katter finns, kanske lite närhet och hud och böcker att läsa. Ja, ge mig mitt dröm rum där jag glömmer omvärlden för en stund...