underbaradelar

Förresten jag "lärde känna" en kille som pluggar läkarlinjen på jobbet idag, och han är identisk lik Chuck i "Gossip girl"! Ytlig betraktelse jag vet, men det slog mig när jag tittade på hans ansikte medan vi snackade. Han hade smarta inlägg om både borderline, depressione och andra psykiska sjukdomar. Haha. Härligt med smarta människor! Givande samtal, guld värt! En annan som påminner om Chuck Bass är faktiskt ingen mindre än Markus Krunegård. Guden av musik.

Hatar känslan när man känner sig korkad på sitt nya jobb! När andra lär sig snabbare än vad man själv gör. Du är oduglig, lille vän! Hatar att äldre tjejer som inte behöver sminka sig för att känna isg trygga i sig själva lär sig allt, självsäkrare. Gå hem med en klump i halsen, men det är lugnt.

Sitter och tittar storögt på spel listan Till arvika 2008. Den ger mig lite gåshud <3, och jag fylls av livsglädje. Vill, vill, vill.

Först bjöd Kristoffer på middag hemma hos sig i ett helt ensamt hus, gudomligt. Även jag var ensam hemma då mina föräldrar åkt till Ekerö och sovt över och så vidare! Man blev lite glad i hatten och jag matade honom med skopor av glass, tobleroneglass och öl och vin! Det var en sjuk syn, ett frosseri utan dess like. Spillde lite på den fina skjortan också! Sen gjorde jag en grej som jag knappt vågar nämna här, knappt för någon överhuvud taget.. hahah Midsommaraftonens kväll (eller natt) firades hemma hos Felicia i hennes hus med trevligt folk! Dock blev någon kanske liite för full och stökig och någon incedent inträffade (inget namn nämnt, ingen dömd). Vi sov över i huset i föräldrarnas dubbelsäng skönt! Tack felicia för festen! Du var så söt när du låg där i soffan och lutade dig mot mig även om alla var fulla, jag vet inte varför jag säger det här jag blev bara så rörd/glad/whatever! K misstolkar och tror inte jag vill att han ska komma till mamma bjudning med mat och gäster men allt handlar bara om övertolknng. Eller har man inte rätt att vila lite från den man umgsås som mest med, ett litet tag? Eller är jag en ond människa då? Jag tycker mer det handlar om helt vanlig integritet och en naturlig jävla dagen-efter-midsommar-trötthet. Jordgubbstårta-görande next!

ordet "pojkvän" är så grymt överskattat. Och rätt fjantigt faktiskt.

Snälla Gode Gud, jag måste lära mig slappna av. Det här går ju inte, trots att jag bara sovit någon enstaka timme på två dygn kan jag knappt slappna av i kroppen och låta sömnen få ta över, det där som var så självklart naturligt förut. Jag blir väl hajpad av jobbet.

Idag jobbar jag tills riktigt, riktigt sent. Kan man skolka måntro? Fast nu är det ju inte i skolan jag går i längre.. Då får man sjukanmäla sig eller hoppa från tunnelbanan innan man går till jobbet! haha Ha en fin dag!

"Ibland drömmer jag sliskiga drömmar om hur du och jag tar dom där starka tabletterna och somnar in tillsammans famn i famn." Alltså, vem utom honom har råge att skriva något sådant? Bara han kan.

Jag vill ha förlåt-sex ikväll! (Ursäkta för det grova språket men det är så det är) samtidigt som jag blir äcklad och bara vill bort..

Det åkte förbi en bil i dag i mitt område. En bil identisk med din och jag trodde för ett ögonblick att det var du. Men det var det inte, och där stod jag snopen kvar med förvirrade gröna ögon.

Ibland måste man stanna upp och omvärdera tillvarorn lite, tänka till vad man egentligen har behov av.. Nu måste jag rusa!

Ja, vad har hänt sen sist då? Jag har varit i Hagaparken ute i SOlna tillsammans med min mamma och hennes härliga kompis Åsa. Svårt att hitta i en stadsdel man aldrig besöker och det blev några bussar vi missade men vi hade det kul ändå! Och på andra sidan sjön kunde man höra Sahara Hotnights spela.. Det var nämligen WTAI= Where The Action Is som jag skulle gått på men som blev inställt pga jobb. Jag blev otroligt ledsen och avundsjuk när jag stod och och snål-lyssnade, som en "sneaker" (gammalt uttryck). Sen var jag på en fest som inte vart så lyckad för min del, tänker inte gå in på några detaljer.. Nu har jag städat huset, inte perfekt men ganska så skinande rent! I morgon börjar jag jobba 07.00. Tungt.

Jag är så sjukt trött att det inte går att beskriva, att testa jobb på två olika äldreboenden sätter sina spår. Kan jag nu konstatera. Hehe. Gamlingar som skriker 5 timmar i sträck utan att sluta, eller bajsblöjor får en trött men det gör inget, eller det ingår ju i jobbet så vad göra? Var så trött när skulle gå hem idag fårn jobbet vid halv nio tiden att jag blundade fastän fötterna tydligen rörde sig frammåt. Gå gå. Pappa är ute på en sommarfest med alla i radhuset, såg några huvuden i lekparken sticka fram. Antagligen kommer folk bli jättefulla om några timmar. Undrar hur min pappa klarar sig där ute? Alla som träffat honom vet att han inte är så pratglad, han är lite inåt. Men jättesnäll förståss. Personligen orkar jag inte vara med, prata med folk man inte har ngt gemensamt med eller små ungar som har spring i benen spratteldockor. Nej tack.

Förresten, antologin från kursen jag gick senast nu, Litterära skrivandet med kära Jonas Ask, har kommit hem nu på posten som ett litet paket så den ska jag läsa ikväll och imorgon och dagen efter det. Om jag inte strckläser den ikväll vill säga, å ögonen blöder. SKa bli mycket spännande och allas tankar och fantasi, speciellt att se vad vissa heta killar från gruppen har skrivit. Hmm nämner inga namn haha..

Jag är här, ni och lycklig. Just det där lilla ruset av välmående jag får efter psykodramat. Jag kommer saknar tjejerna, deltagarna. Det har varit fantastiskt, och även lite svårt. Åh vad jag vill vara kvar i den här känslan när ingenting är omöjligt, när man glömmer hur hård och kall Stockholm och världen är och tomma blickar en tidig morgon på T-banan. Jag vill vara här men samtidigt borta på andra sidan jordklotet och göra nytta och leva livet. Ett nytt jobb har jag, ett litet steg mot självständighet.

nu kröp det lite i mig av rastlöshet så jag behövde skriva ett litet inlägg. Ledigheten gör mig lite lugnare faktiskt och det känns en aning bättre nu än vad det gjorde två dagar efter studenten. Har köpt kläder inför det nya arbetet och är hemma hos kristoffer, ska dra strax. Hur har ni det, kära läsare? (Om jag nu har några) Puss!

Jag gick hem ensam med musik i öronen och tänkte lite på Mattias, att jag förträngt sorgen av honom. Och känslorna, jag vågade inte känna mig som en dumpad looser och misslyckad idiot. SÅ istället för att gråta var jag bara nedstämd och grå hur lång tid som helst efter det.

Den här texten får mig att tänka på honom:

Men din blick var mörk och märklig där du stod på den trasiga mattan bredvid okända skor
Jag fatta allt och ingenting där stod ju du som alltid skulle va min
Du såg exakt lika påkommen ut som du var. Men ärligt talat det var skönt med ett dåligt svar
Hela världen är så underbar bara man får ett svar



Det roliga är att han inte gav mig ett svar, jag fick lista ut det själv.. han måste ju vara muntligt efterbliven. (Jag älskar låten" Jag är en vampyr" av Markus Krunegård han är så het jag vill ta honom, ha honom äga honom !)

Har varit förbi biblioteket (VARMT UTE!), fixade ett nytt lånekort så nu är det avklarat! Lånade även ljudböcker, och lite vanliga böcker. Nu ska jag strax in till stan och retunera låne- studentmössan samt låna ytterliggare en bok fast på Stadsbiblioteket vid Odenplan för att därefter ta mig till psykodramat.


Jag och Kristoffer har bokat varsin biljett till Where The Action Is den 14:e juni på Universitetet här i Stockholm. Ska bli riktigt najs. Den som vill är välkommen att joina! Titta på facebook ni so m vill, har langa upp lite studentbilder!

Fantiserade och blev riktigt sugen på att ha en maskerad med något galet tema för alla kompisar i sommar! Hoppas det går men känns svårt att få ihop nu på sommaren när alla flyr hit och dit.

När allt kändes som ett stort emotionellt kaos inuti mig så var filmen "Marie Antoinette" med Kirsten Dunst i huvudrollen perfekt för mig att titta på! Så vackra kläder, allt är rosa himmelspuffigt och man glömmer hjärnspökena och oron inför framtiden iaf för ett tag.

Jag låg och höll kristoffer i handen och det var en tröst. Ingen tvekan om att den killen får en att må bra. Inger lugn.

En rolig sak: Kristoffer skrek till och bad mig stanna filmen, helt exalterad konstaterade han vad han hade sett; ett par ljusblå converse i bakgrunden av filmscenen! Obs! Filmen är en 1700-tals film. Sofia Coppola har alltså medvetet lagt ut små moderna detaljer för att förvirra (?) oss tittare. Bra är den iallafall!

Studenten, nu har det gått 3 dagar sen jag stod där med vit klänning och den vita mössan. 3 dygn sen jag fick världens vackraste parfym av vera, 3 dygn sen alla mina underbara gäster kom, 3 dygn sen jag introducerad ekristoffer inför hela tjocka släkten och mammas vänninne-maffia. Och nu finns där bara tomhet. Tyvärr-


Först på morgonen trodde jag inte, jag var övertygad, om att jag inte skulle gråta eftersom jag under dom här 3 åren dämpat och hpllt inom mina känslor. Men minuterna innan vi utspringet, då vi stod uppradade utanför matsalen redo för att springa ut klassvis, så kom tårarna när jag såg min pappa gå ute på skolgården men plakatet föreställandes mig som liten på Greklandssemestern.

Jag blev jättenöjd med betygen, fick också MVG i projektarbetet, men känslan nu efteråt är så tom, så blandad. Jag ä rlättad, givetvis men skolan har samtdigt vart min " trygga" (inte trygg på det sättet att jag trivts supermycket, utan mer en fast hållpunkt att komma tillbaka till) men nu finns där bara tom luft att fylla med vad jag vill med. Jag vill åka härifrån, dör snart av frustation. Var håller alla hus? Kan man fårga sig.

Vera vi måste åka på vår utlandsresa som vi sa! Felicia, jag längtar såå otroligt att få kolla på ditt utspring och se allt med ett utifrån-perspektiv.

Mina problem med ja.. det verkar aldrig försvinna. Trodde att det skulle bli bättre efter studenten men nej nej.