ta mig hårt
hans stora solbrända händer, manliga
studentklockan som tänder mig så
lyckorus, trygghet i hans ögon
blicken vilar på mig
men inte stressande
bara eggande
en liten ögonbindel, man ser inget utan tappar kontrollen vilket är upphetsande.
det blir bättre och bättre för varje dag, vecka, vi lär känna varandra mer och mer, sen är du ju lite slarvig och jag kanske måste lära mig våga säga nej till människor, men i allafall.
åhh herregud vad jag är kär vill bara skrika ut vråla!
Men det är ju skitläskigt sen när det tar slut för det måste det ju göra någon gång, Inget varar för evigt mmen jag orkar och vill inte tänka så just nu. Utan njuta av nuet och leva här och nu!
Kommentarer
Trackback
